Hur får stormar namn?

Senaste stormen som drog över oss döpte de till Berit. Men hur går det till när de får sina namn?

Rune Skoglund på Meteorologisk institut i Tromsö svarade på frågor i P4 Skaraborg den 25 november 2011.

Alla stormar och även andra väderfenomen får namn. Detta för att de ska kunna särskilja dem åt och för att det inte ska missförstås, att man pratar om samma fenomen. Att namnge dem har man gjort länge och så har det fortsatt.

Första stormen som namngavs med personnamn var 1995.

Varannan gång är det ett flicknamn och varannan gång ett pojknamn. Det är inte så att alla får ett flicknamn även om man lätt får den uppfattningen. Kanske är det så att de varit mer vilda?

Man gör en lista och går i alfabetisk ordning och försöker undvika namn som kan sammanblandas med kända personer. Listan som MI använder sig av bestämmer namnen i förtid och är strikt hemlig . Och varje gång det anses extremt släpps ett nytt namn. Medierna ska helt enkelt inte själva sätta namn så fort det blåser lite.

Att det är Norge som bestämmer namnen beror oftast på att de börjar med att väderfenomenen kommer först över Norges kust och kommer sedan över till Sverige.

Norge döpte på samma sätt stormen Gudrun som är den storm som flest minns namnet på.

SMHI i Sverige använder sig mer av ett numeriskt system, exempelvis Storm 1 och så vidare. Så medierna snappar upp Norges namn och använder dem då de är lättare att kommunicera.

Klass 1-varning innebär att det finns vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner.

Klass 2-varning betyder att det
kan finnas fara för allmänheten,
stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Klass 3-varning förebådar mycket extremt väder som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Källa: SMHI